| 1. |
- Borglund, Tommy, 1968-, et al.
(author)
-
Effekterna av hållbarhetsredovisning : En studie av konsekvenserna av de nya riktlinjerna om hållbarhetsinformation i statligt ägda företag
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Regeringen beslutade under 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen. Dessa ska från och med räkenskapsåret 2008 hållbarhetsredovisa enligt Global Reporting Initatives (GRI:s) riktlinjer. Krav på hållbarhetsredovisning ger staten som ägare möjlighet att följa upp att styrelserna har tagit sitt ansvar enligt statens ägarpolicy, dvs att statligt ägda företag ska vara föredömen vad gäller socialt och miljömässigt ansvarstagande. Syftet med studien är att undersöka om och i vilken utsträckning regeringens utökade krav på hållbarhetsinformation har fått effekter på statligt ägda företagens hållbarhetsarbete. Studien fokuserar på förändringar i strukturer eller processer i företagens hållbarhetsarbete som kan härledas till tillämpningen av regeringens riktlinjer och de nya prioriteringar som följer av att riktlinjerna tillämpas. Studien bygger på intervjuer och enkäter till CSR- och hållbarhetschefer i 49 statligt hel- eller delägda företag samt till styrelseordförandena i dessa företag. Sammantaget visar resultaten att införandet av de nya riktlinjerna påverkat företagen i varierande grad. De företag som tidigare saknat erfarenhet från hållbarhetsredovisningar har genomgått en större förändringsprocess än de som redan sedan tidigare redovisat sina hållbarhetsfrågor. Riktlinjerna har därmed haft störst effekter på de företag som sedan tidigare inte haft större erfarenheter från hållbarhetsarbete. Resultaten visar att riktlinjerna bidragit till att skapa uppmärksamhet och medvetenhet kring hållbarhetsfrågor i företagen samt att generera ny kunskap om hållbarhetsfrågor. I synnerhet har kunskapsnivån ökat hos de företag som sedan tidigare ansåg sig ha begränsad kunskap och bristande erfarenhet från att arbeta med hållbarhetsredovisning. Nya hållbarhetsfrågor har därmed prioriterats i vissa företag. Framförallt har företagen medvetandegjorts om vikten av hållbarhetsfrågor. Vidare visar resultaten att riktlinjerna om hållbarhetsredovisning främst bidragit till förbättrade rutiner för att redovisa hållbarhetsfrågor snarare än skapat stora förändringar av hållbarhetsarbetet som praktik. I viss mån har det skett en ökad systematisering av hållbarhetsarbetet i stort. I vissa företag har nya hållbarhetsfrågor prioriterats och nya rutiner och riktlinjer för kärnverksamhetenhar utarbetats. Studien visar att affärsstödjande processer förändras i vissa företag. Dessa processer handlar främst om miljö och inköp, även om mycket få företag rapporterar egentliga förändringar av det de upplever vara kärnverksamheten. Strukturförändringar – att den formella organisationen i företagen ändras – förekommer i begränsad utsträckning och kan i så fall hänföras till organiseringen av hållbarhetsarbete. Överlag har dock riktlinjerna främst påverkat företagens sätt att rapportera och redovisa hållbarhetsfrågor snarare än själva hållbarhetsarbetet. Det leder oss fram till slutsatsen att redovisningen av hållbarhetsfrågor i första hand stärker och förbättrar redovisningsprocedurer, medan steget till förändrad praktik är längre. Av studien framkommer att hållbarhetsredovisning handlar om en lärprocess. Att använda GRI:s riktlinjer är inte helt okomplicerat. I flera fall upplevts det som svårt att arbeta enligt riktlinjerna i synnerhet när det gäller att välja ut och styra efter relevanta GRI-indikatorer. I vissa fall anser företagen att indikatorerna inte är anpassade efter deras bransch – och att de flesta indikatorerna därmed inte är applicerbara på deras verksamhet. Företagen har lärt sig att anamma GRI i olika utsträckning. Tydligt är att GRI anpassas till företagens egen verksamhet genom att GRI:s indikatorer översätts till relevanta nyckeltal i företagen.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Frostenson, Magnus, 1970-, et al.
(author)
-
Decoupled but necessary : The internal significance of codes of conduct in retail firms
- 2010
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- In this paper, we examine the significance of codes of conducts (CoCs) in the internal work context of two retail firms. We do this in a threefold way. First, we identify in what way employees use and refer to CoCs internally. Second, we identify the function and relevance of CoCs inside a company. Third, we explain why CoCs tend to function in the identified ways. We find practical and conscious decoupling in our cases, which – counter-intuitively – seems to facilitate the process of establishing a CoC in the organisations. This is explained by the contents of the codes and by the normative meta-logic they represent. Although decoupling may exist as a reality within the two retail firms, it is counteracted by the normative master ideas expressed in the codes. This normative meta-logic serves as a unifying understanding of the meaning of work. Based on this, we argue that we must look upon decoupling from a more contextual viewpoint. We claim that it is wise to go above the single-levelled analysis of decoupling and open up for a two-level analysis which takes into account not only the concrete application of CoCs but also their function and meaning. An implication of this is that what might appear as a decoupled code cannot be dismissed as irrelevant to the ‘core’ of the organisation.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Frostenson, Magnus, 1970-
(author)
-
Läraren som konkurrensmedel : Kunskapskälla, stödperson eller icke-person?
- 2011
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Syftet med konferensbidraget är att empiriskt visa hur gymnasieskolor beskriver, förstår och presenterar lärare i sin externa kommunikation. Ambitionen är att visa vilken betydelse läraren egentligen har i profileringen av enskilda skolor. En innehållsanalys görs av svenska gymnasieskolors egengenererade material för extern publik. Kommunala och fristående gymnasier jämförs. Till studiens slutsatser hör att lärare i mycket begränsad utsträckning profilerar skolorna i den externa kommunikationen. Andra aspekter än lärarnas kompetenser framhålls. När lärare väl omnämns är det oftast som avpersonifierad allmän kategori vars funktion – till exempel vilken roll läraren ska spela i det pedagogiska koncept som skolan använder – är det som skolorna lyfter fram. I stort sett finner studien inga skillnader mellan kommunala och fristående gymnasier i kommunikationen kring lärarens roll. Förståelsen av lärarens roll i skolan tycks vara ungefär densamma att döma av kommunikationen. Resultaten av studien kan bland annat förstås i förhållande till diskussionen om lärarnas status. Genom att de förvandlas till ”icke-personer” i skolornas kommunikation förstärks bilden av lärarna som en grupp med låg yrkesstatus som får begränsat utrymme i skolornas informations- och marknadsföringsmaterial.
|
|
| 6. |
- Frostenson, Magnus, 1970-
(author)
-
Slutförvarets industriella organisering : Fallgrop eller följdriktighet?
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Utifrån ett systemperspektiv granskas organiseringen av det svenska slutförvarsprojektet. Det finns olika dimensioner av organisering, som förstås som geografisk, operativ, strukturell, ansvarsmässig och kontextuell. Efter SKB:s platsval för ansökningarna för ett slutförvar för använt kärnbränsle och ingåendet av mervärdesavtalet, blir framför allt frågor om operativ, strukturell och kontextuell organisering aktuella. Det återspeglas i tre forskningsfrågor:• Hur kommer slutförvarsprojektet att organiseras operativt och strukturellt över tiden?• Varför väljer SKB att organisera slutförvarsprojektet på detta sätt?• Vilken kontextuell organisering äger rum i slutförvarsprojektet och vilka konsekvenser får denna?Hur de olika industriella enheterna i slutförvarsprojektet ska drivas och vilken struktur, till exempel i fråga om ägande och integration av enheter, som väljs klargörs i rapporten. Varför SKB väljeratt organisera slutförvarsprojektet på detta sätt visas också. Förutom legala och säkerhetsmässiga krav och ägarkrav som måste tillgodoses, spelar SKB:s strategiska val att bedriva verksamheter i egen regi (insourcing) en viktig roll tillsammans med den egna traditionen av uppgiftsspecificerad operativ och strukturell organisering.Den kontextuella organiseringen innebär att fördjupade aktörsrelationer etableras mellan SKB:sägare och SKB å ena sidan och kommunerna Östhammar och Oskarshamn å andra sidan. SKB:s egen organisation påverkas av detta och man antar flera roller. Genom aktiv organisering blir slutförvarsarenan ”trängre” och frågan om slutförvaret förvandlas till en i mångt och mycket lokal fråga. Det finns en tydlig tendens att SKB:s roller mångfaldigas för att på bästa sätt kunna hantera de krav som centrala intressenter – särskilt kommunerna – har på slutförvarsprojektets organisering.
|
|
| 7. |
- Frostenson, Magnus, 1970-
(author)
-
Transparens och medierna
- 2010. - 1:1
-
In: Företag och medier. - Malmö : Liber. - 9789147094455 ; , s. 77-90
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 8. |
- Frostenson, Magnus, 1970-, et al.
(author)
-
Understanding internal processes for sustainability in retail : Corporate disclosure or concealment?
- 2010
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- The retail industry has to conform to norms concerning social and environmental responsibility. For that reason, retail companies engage in processes for increased sustainability. Research indicates that there is a strong presence of communication on sustainability, codes of conduct, sustainability reports, etc. Even though such instruments are numerous, it proves little when it comes to the actual processes for sustainability inside retail firms. The purpose of the paper is to reach a deepened understanding of processes for sustainability in retail firms. The paper is empirical, which means that we focus on how retail firms actually understand and describe their processes for sustainability. Qualitative content analysis is used. Setting out from information on sustainability given in sustainability reports, we apply a framework where we divide the contents of sustainability processes into visions, activities, structures and outputs. Our findings establish that even leading retail firms that devote substantial resources to communication on sustainability issues have difficulties in articulating coherent processes for sustainability. Even though there are exceptions, a fragmented picture of sustainability processes can be found when retail companies talk about their achievements in terms of sustainability. This may imply weak descriptions focusing mainly on visions or objectives for sustainable business without coherent reasoning that ends up in concrete activities or output measures. This can be interpreted as either signs of conscious or unconscious concealment of actual processes or as the lack of genuine processes of this kind. The implications of both alternatives are discussed.
|
|
